Tråk-EU är här!

Tråk-EU – vilket EU är ditt EU? Det är namnet på den nya bok som jag skrivit tillsammans med journalist Cecilia Hjalmarsson. Vi båda utgår från Södra Esplanaden – kreativ studio, i Lund. Här har boken dessutom formgivits och illustrerats av Södra Esplanandes formgivare och illustratör. Tråk-EU har tagits fram på uppdrag av LSU – Sveriges ungdomsorganisationer.

Därför en bok: EU beskrivs ofta som något trist, krångligt och tråkigt. Något som består av gråa gubbar som fattar beslut som vi svenskar inte kan påverka. Men stämmer den bilden eller kan EU till och med vara ganska roligt och spännande? I Tråk-EU låter vi 25 européer berätta om sitt EU. Boken innehåller inspirerande personporträtt av unga lobbyister från olika länder, nätverk och organisationer. Medverkar gör även Europaparlamentarikern Christofer Fjellner (M), kommissionären Margot Wallström (S), EU-ministern Cecilia Malmström (FP), ledarskribenten Barbro Hedvall, Brysselkorrespondenten Annika Ström Melin och representanter från ett flertal svenska ungdomsorganisationer.

Smakprov:

Kontakta mig på mejl för mer information om boken och hur du får tag på den!

Bok om EU och lobbyism

Som i Europa vilar tillfälligt på grund av tidsbrist. Men jag följer EU-arbetet ändå.
Nyligen var jag och kollegan Cecilia Hjalmarsson i Bryssel och gjorde intervjuer med ett flertal unga lobbyister och politiker. Intervjuerna kommer användas i en bok som vi tar fram på uppdrag av LSU-Sveriges Ungdomsorganisationer.

Boken ska distribueras i god tid innan valet till EU-parlamentet i juni.

Läs mer på kreativa studion Södra Esplanadens hemsida.

Ut och in för kommissionen?

Nästa år ska en ny EU-kommission tillsättas. Men frågan är hur ny den kommer att kännas. Många av dagens 27 kommissionär verkar nämligen vilja sitta kvar, skriver EUObserver.  Bland dem som inte vill släppa ifrån sig de attraktiva posterna finns ordförande Jose Manuel Barosso (EPP-ED) som gjort klart att han gärna sitter en runda (fem år) till. Men det pratas också om möjliga efterträdare. Tony Blairs namn har dykt upp(vilket jag skrivit om här tidigare) och likaså Danmarks statsminister Poul Nyrup Rasmussen (Venstre). Den senare kan bli aktuell om det blir en vänster-liberal majoritet i Europaparlamentet efter valet i juni. Det folkligt valda parlamentet måste godkänna kommissionen, som nomineras av medlemsländernas regeringar.

Läs hela artikeln på EUObserver
Läs intervju med Poul Nyrup Rasmussen på nya och lovande sajten EUDebate 2009

Dålig förståelse för transsexuella

Många transsexuella personer i EU utsätts regelbundet för diskriminering och hatbrott. Och mycket kunskap saknas om transsexualitet i de europeiska medlemsländerna. Det visar en rapport som tagits fram av Fundamental Rights Agency, FRA, (inte att förväxla med den svenska försvarsmyndigheten) på uppdrag av Europaparlamentet. EUObserver diskuterar problematiken i en artikel i samband med minnesdagen av Rita Hester, en transsexuell kvinna som mördades i Boston 1998. I artikeln uttalar sig Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter Thomas Hammarberg. Han säger bland annat:

”Ignorance seems to be the main reason [behind the discrimination] and this lack of knowledge has led to prejudices which in turn have opened for discrimination and even hate crimes”.

”But it also stems from traditional concepts of what it means to be masculine or feminine in our society. We tend to shy away from discussions about sexuality and gender identity, but we need to deal with these issues head on.”

Enligt Riksförbundet för sexuellt likaberättigade, RFSL, anser en transsexuell person sig “tillhöra det motsatta könet och önskar oftast korrigera den felaktiga kropp han/hon har genom hormonbehandling och kirurgi”.

Läs mer:
Om transsexualitet, RFSL
Rapporten om hatbrott och diskriminering av HBT-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner) på Fundamental Rights Agency
Transgender people face fear and hate across Europe, artikel EUObserver.

Politik styr europeisk film

Café Babel är en inspirerande och kul webbtidning fylld med material från skribenter och journalister från hela Europa. Redaktionen är baserad i Paris.

I en nypublicerad artikel skriver Francesca Barca om skillnaden mellan amerikansk och europeisk filmindustri. Utgångspunkten är Oliver Stones bioaktuella film ”W” som handlar om George W Bushs liv. Stone är inte den avgående presidentens störste fan och filmen har mött kritik från vita huset.

Enligt Barca skulle det dock vara betydligt svårare att göra en liknande film i Europa, eftersom filmskaparna här på ett helt annat sätt är beroende av statlig finansiering. Hon nämner några exempel på när europeiska filmer i modern tid blivit satta i skymundan på grund av att de varit politisk känsliga.

”In France or Italy, films are too often dependent on funding to be sufficiently independent. This is not the case in the United States, where film-making is an industry in its own right, with greater liberty of movement and opinion. The last time the government tried to control film-making was during the 1950s witch hunts”, skriver Barca.

Läs hela artikeln och annat på www.cafebabel.com
Min kollega Maria Esaiasson tipsade om CafeBabel. Titta in på hennes hemsida.

Riksdagen röstade ja till fördrag

Under torsdagen röstade svenska riksdagen ja till Lissabonfördraget. 243 röstade för, 39 röstade nej och 39 avstod.

För den som missade debatten finns allt på riksdagens egen webbtv-tjänst.

Automatvapen och korrumperade poliser

Varje år delar EU-kommissionen, tillsammans med organisationerna Reportrar utan gränser och World Association of Newspapers, ut Lorenzo Natalis-priset till journalister från olika delar av världen. Årets pristagare har nu utsetts, förstapriset på 10 000 euro går till frilansjournalisten Larisse Houssou från Benin. Han har i reportage skildrat barnsoldater i Sudan.

Bland övriga vinnare finns brasilianaren Raphael Gomide som infiltrerat sig i Rio de Janeiros beryktade poliskår. Polisen i Rio är frekvent anklagad för korruption och för att bryta mot de mänskliga rättigheterna. Även algeriska journalisten Nassima Oulebsir har prisats för sitt reportage om barn som inte får gå i skolan.

Lorenzo Natali är en tidigare EU-kommissionär.

Alla reportagen finns att läsa på Nataliprize2008.

Läs mer om Reportrar utan gränser och World Association of Newspapers.

Irland kan få ny chans att säga ja

Inte ens ett halvår har gått sedan sist men Irlands regering funderar redan på en ny folkomröstning om Lissabonfördraget. Irland folkomröstade, som enda EU-land, om fördraget i juni och befolkningen röstade då nej. Eftersom samtliga EU-länder måsta säga ja för att fördraget ska gå igenom har irländarnas nej blivit ett bekymmer för fördragets förespråkare runt om i Europa.

Men redan nu uppger alltså Irlands utrikesminister Micheál Martin att regeringen kan tänka sig att låta folket få säga sitt ytterligare en gång. Definitivt besked ska lämnas innan EU:s regeringschefer träffas den 12 december för att, under ledning av Frankrikes president Nicolas Sarkozy, bland annat diskutera hur EU ska hantera Irlands nej. Beskedet från Irland kommer i samband med att en opinionsundersökning genomfördes som ger ett visst övertag för ja-sägarna.

Lissabonfördraget kommer, om det ratificeras, förändra reglerna som styr vad EU får och ska besluta om. I fördraget beskrivs hur de olika institutionerna, bland annat Kommissionen, Europaparlamentet, EG-domstolen och Ministerrådet, kommer att se ut och arbeta framöver.

Förespråkarna menar att Lissabonfördraget innebär ett mer öppet och demokratisk EU eftersom det folkvalda Europaparlamentet och de nationella parlamenten får ökat inflytande och en starkare röst när det gäller lagstiftning. Även medborgarna kan genom namninsamlingar uppmana EU-kommissionen att lägga fram förslag. Genom Lissabonfördraget kommer EU även att få en ny gemensam representant för utrikes- och säkerhetspolitik. På så sätt ska EU, enligt förespråkarna, få en tydligare röst i världen. Alla medlemsländer måste dock godkänna ett förslag innan EU fattar beslut om ett utrikespolitiskt ställningstagande. I fördraget finns också en så kallad solidaritetsklausul som innebär att ett medlemsland ska kuna begära hjälp från andra medlemsländer om det inträffar exempelvis en terrorattack. EU-minister, Cecilia Malmström (fp), skriver om det idag, måndag, på Europaportalen.se.

Skeptikerna och motståndarna anser att Lissabonfördraget innebär en för stor maktförskjutning från nationalstaterna till det gemensamma EU-samarbetet. Junilistan hör till de som aktivt kampanjar mot fördraget, läs exempelvis Hans Nilssons insändare i Dagens ETC för en tid sedan. Miljöpartisten Ulf Holm hör till dem som menar att det saknas garantier för att de fackliga rättigheterna kommer att stärkas, läs hans krönika på Europaportalen.se.

25 av 27 medlemsländer har tagit ställning till fördraget, varav Irland är det enda landet som sagt nej. För att fördraget ska kunna gå igenom måste samtliga länder ha sagt ja.

I Sverige fattas beslut av riksdagen nu på torsdag, 20 november. I riksdagen finns en klar majoritet till förslaget då, utöver alliansen, även socialdemokraterna tänker rösta ja -vilket Mona Sahlin nyligen klargjorde – lyssna på inslag från Sveriges radio. Utöver Sverige ska även Tjeckien bestämma sig inom kort. Enligt Europaportalen som träffat Tjeckiens EU-minister Alexandr Vondra är utgången oviss.  ”Faktum är att Lissabonfördraget inte är så populärt i Tjeckien”, säger Vondra.

Läs mer:
EurActiv: Poll: Irish may say ‘yes’ to Lisbon Treaty
EUObserver: Irish voters may back Lisbon treaty, poll reveals

Om fördraget:
Lissabonfördragets hemsida
Svenska institutet för europapolitiska studier
Riksdagens EU-upplysning om Lissabonfördraget

Tidigare på Som i Europa om fördraget:

Med Facebook till EU

Civila samhället i parlamentet

Inte alla för Blair

Parlamentariker vädjar till Facebook

Martin Schulz, gruppledare för den Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, PSE, vill att Facebook ska slänga ut medlemmar med högerextrema åsikter. Enligt Schulz, används Facebook bland annat som en mötesplats och skyltfönster för åtminstone sju välkända fascistgrupperingar.

“The existence of these groups is repulsive. I call upon Facebook to remove them immediately”, säger Schulz på PSE:s hemsida.

I hårda tider längtar allt fler efter en stor stark

Finanskrisen får ekonomer och politiker i länder utanför EMU att lobba allt mer intensivt för ett inträde i eurogemenskapen. Polen är ett av de länder som driver på allra hårdast och hoppas kunna uppnå kraven så att de kan bli medlemmar till 2011. Till och med på Island som inte ens är EU-medlem ses EMU-medlemskapet av allt fler som en lösning på landets kärva ekonomiska situation. Enligt en opinionsmätning vill en tydlig majoritet av islänningarna byta till euron. Även i Sverige och Danmark, vars befolkningar valt att så utanför samarbetet, höjs nu röster från såväl politiskt håll som från näringslivet för att påbörja en ny diskussion om ett inträde.

Exempelvis säger centerpartiets skattepolitiska talesman, Jörgen Johansson, till Svenska Dagbladet att ”jag tror inte att Europa hade klarat finanskrisen så bra om vi hade haft kvar en mängd olika småvalutor. Det här visar att det är en styrka att vara ihop”. Centerpartiet var det enda av allianspartierna som ställde sig negativt till EMU vid omröstningen 2003.

Liknande röster hörs från näringslivet. Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, vill ha en ny utredning säger hon till E24: ”Det finns ett behov av en ny EMU-utredning. Den förra gjordes i mitten av 1990-talet och det har ju hunnit hända väldigt mycket i svensk ekonomi sedan dess. Jag ser också det här med euron som en del i diskussionen om hur vi vill delta i Europa. Vi såg ju nyligen ett exempel på att vi inte var med i diskussionerna om räddningspaketet. Så det finns också en politisk dimension som man kan föra fram”.

Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen, Venstre, håller samma linje och säger att det är direkts ”skadligt” att stå utanför samarbetet under den rådande finanskrisen, berättar The Economist.  Tidningen menar att EMU-motståndarnas argument mot EMU, som exempelvis förlorad nationell identitet, inte går hem lika bra längre som under den ”soliga” finanstiden under de senaste åren.  När exempelvis den svenska kronan snabbt sjunker i värde ändras opinionen, skriver The Economist. Tidningen påpekar samtidigt att de kärvare tiderna gör EMU-länderna mindre intresserade av att släppa in nya ”osäkra” medlemmar.  

EU-kommissionär med ansvar för ekonomi, Joaquin Almunia påtalar även han att det troligtvis blir svårare för länder att gå med i EMU framöver. ”Samtidigt har finanskrisen skapat nya insikter om riskerna med att stå utanför EMU, inte bara i Polen utan också i ett land som har varit medlem sedan 1973: Danmark”, säger Almunia, rapporterar Privata Affärer. Men Almunia påpekar att det finns mycket att göra nationellt och även inom EU. Han uppmanar EU-länderna till utökat samarbete för att ”nå en högre effekt, för att stödja investeringar, sysselsättning och efterfrågan”.

Men ett snabbt inträde i EMU lär inte rädda något land från den rådande finanskrisen. Som Olle Lönnaeus skriver i Sydsvenskan: ”Regeringar som nu suktar efter euron vet att EU-valutan inte kan rädda dem ur dagens ekonomiska kris – men hoppas stå starka inför nästa globala härdsmälta”. Lönnaeus lyfter även fram det politiska inflytandet icke-euroländer går miste om när nu euroländerna diskuterar hur Europa ska bearbeta krisen. ” Sverige har ingen tung röst i den debatten. Det beror inte bara på att vi är ett litet land – utan också på att vi inte gått med i euroklubben”, skriver Lönnaeus.