Inte bara politiker kan påverka miljömål

Nästa vecka inleds FN:s klimatförhandlingar på Bali. Då ska deltagarna skissa på en arvtagare till Kyotoprotokollet, som sträcker sig fram till år 2012. Frågor som förväntas diskuteras är exempelvis avskogning, hur världens länder ska anpassas till klimatförändringarna, utsläppsminskningar, finansieringsmöjligheter och teknik.

EU:s linje är att industriländerna ska vara fortsatt bundna till att följa uppsatta mål. Men inga målformuleringar förväntas efter mötet på Bali. Först under klimatmötet i Köpenhamn år 2009 kan det bli aktuellt med en uppgörelse. Vad ett nytt protokoll ska innehålla kommer fram till dess att vara föremål för en bred diskussion.

Road to Copenhagen initiative, som bland andra kommissionens vice ordförande Margot Wallström arbetat fram, är ett nyskapat forum för privatpersoner, organisationer och företag som vill vara med och påverka ett framtida klimatkontrakt.

Jag är övertygad om att politiker inte ensamma kommer att lösa klimatförändringarna. Det kommer att krävas insatser från oss alla – oavsett våra skilda roller i samhället. Som världsmedborgare kommer det att bli våra dagliga val och uttalade krav på näringslivet och politiker som kommer att påverka. Därför är det viktigt att vi alla kan uttrycka vår oro, behov, våra idéer och förväntningar, säger Margot Wallström på sin blogg.

Enligt Europa-nytt ser EU ut att klara av att nå målen i Kyotoprotokollet ”om alla beslutade åtgärder verkligen genomförs”. 1998 skrev EU:s medlemsstater under på att tillsammans minska utsläppen av växthusgaser med åtta procent under åren 2008 till 2012. Enligt Europa-nytt är dock inte Stavros Dimas, miljökommissionär, nöjd utan påpekar att EU:s regeringar lovat att göra 30 procents minskningar till år 2020, om övriga världen följer Europas exempel. En linje som EU tänker driva i mötet på Bali.

Läs mer om Balimötet på Svenska regeringens hemsida eller på klimatmötets officiella hemsida.
Ta del av EU-kommissionens genomgång av hur EU efterlever Kyotoavtalet.

Svårt för parlamentet att bli miljöföredöme

Europaparlamentet ska bli mer miljövänligt. Idag undertecknade parlamentets talman Hans-Gert Pöttering och generalsekreterare Harald Römer en miljöförklaring med målet att bland annat minska parlamentets koldioxidutsläpp, användning av papper, energi och vatten. Parlamentet uppger att verksamheten därmed blir den första internationella institutionen som åtar sig att följa EMAS, EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning.

EMAS skapades 1993 med målet att få företag, på frivillig basis, att bli mer miljövänligare. Till en början riktades EMAS främst till industrin men har med tiden antagits av många andra sektorer. EMAS ger ett officiellt erkännande till de som sätter upp högre mål än de lagstiftade. De verksamheter som deltar i EMAS kontrolleras regelbundet.

Verksamheterna måste bland annat:

• Genomföra en miljöutredning.
• Anta en miljöpolicy med övergripande mål och handlingsplan
• Ange miljömål och ett miljöprogram där verksamheten beskriver hur de arbetar för att öka sitt miljöskydd.
• Genomföra miljörevisioner.
• Varje år presentera en sammanställning om hur man arbetar för en förbättring av sitt miljöprogram och hur de ska nå ännu bättre miljöresultat.

Ett stort dilemma för Europaparlamentets trovärdighet i frågan är parlamentets två säten – med kontor både i Bryssel och Strasbourg. Organisationen, Campaign for Parliament Reform, är ett av flera nätverk som vill att parlamentets ”flyttcirkus” ska brytas och att verksamheten ska permanentas i Bryssel. Men samtliga europeiska regeringar måste godkänna förslaget för att det hela ska bli verklighet. Frankrike har hittills, som enda land, vägrat. När landets president, Nicolas Sarkozy, i början av november besökte parlamentet överlämnade Campaign for Parliament Reform ett brev till honom.

Europaparlamentets flyttcirkus är en börda för hela EU. Mätt i euro och koldioxidutsläpp kostar pendlandet mellan Bryssel och Strasbourg mer än det smakar. För att återvinna EU-medborgarnas förtroende bör Sarkozy genast slopa Frankrikes krav att behålla ett säte i Strasbourg, säger parlamentarikern Anders Wijkman (kd, i parlamentsgruppen EPP-ED, Gruppen Europeiska folkpartiet, kristdemokrater och Europademokrater), som var med och författade brevet.

Nuvarande EU-ministern Cecilia Malmström (fp), tidigare parlamentariker, har tagit initiativet till namninsamlingen, www.oneseat.eu, där ett stort antal parlamentariker från olika parlamentsgrupper skrivit under på att de vill få ett slut på pendlingen mellan Bryssel och Strasbourg.

Läs mer om EMAS här. I Sverige är 71 företag, organisationer och myndigheter certifierade – se hela listan.

Rumäner slängde ut högerextremt parti

Färre än 30 procent av de röstberättigade gick till vallokalerna då Rumänien i söndags valde sina 35 ledamöter till Europaparlamentet. Valresultatet blev ett bakslag för Calin Tariceanu, den sittande premiärministern, och hans liberala mittenparti – istället blev valets vinnare oppositionspartierna det demokratiska partiet, 29 procent, och det socialdemokratiska partiet, 22 procent. Premiärministerns parti fick 13 procent av rösterna.

Rumänerna kastade samtidigt ut det högerextrema Storrumänska partiet ur Europaparlamentet. Storrumänska partiet, som inte fick tillräckligt med röster i söndags för att få plats i parlamentet, ingick tidigare i parlamentsgruppen, ITS, tillsammans med bland andra Jean Marie Le Pen och Alessandra Mussolini. Storrumänska partiets ledamöter gick ur när Mussolini angrep rumäner och bland annat sa att de gjort ”kriminalitet till en livsstil”. Avhoppet ledde till att parlamentsgruppen upplöstes, vilket jag skrivit om tidigare.

Läs mer om rumänska Europaparlamentsvalet på Reuters, Euractiv eller BBC News.

Rumänien röstar för första gången

21.00, idag söndag, stänger vallokalerna runt om i Rumänien där medborgarna ska rösta fram landets 35 ledamöter i Europaparlamentet (för första gången någonsin). Landet blev samtidigt som Bulgarien medlem av EU i januari. Dagens ledamöter från landet, och som suttit från och med inträdet, har valts av Rumäniens nationella parlament.

Under dagen genomförs också en folkomröstning om en föreslagen reform av det rumänska valsystemet, något som i förväg så ut att sätta valet till Europaparlamentet i skymundan.

Läs mer om valet på Euractiv eller på Europaparlamentets hemsida.

Euron faller danskarna i smaken

Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen (venstre) meddelade i dagarna att Danmark, inom fyra år, kommer att genomföra en ny folkomröstning om euron. Och om det var folkomröstning i dag skulle ja-sidan vinna, åtminstone enligt den senaste opinionsundersökningen som tidningen Politiken rapporterar om.

Danmark har sedan de gick med i EU fyra stycken undantag från samarbetet, utöver att de inte infört euro så har även danskarna ställt sig utanför det polisiära, rättsliga och militära samarbetet samt EU-medborgarskapet. Men samtidigt som ja-sidan går fram sedan i somras (från 42,9 til 44,2 procent) har även nej-sidan gått framåt (från 35,8 til 38,1) och andelen osäkra väljare är 18 procent. En orsak till euro-skepsisen är troligtvis den danska kronans starka ställning, vilket professor Peter Nedergaard från Copenhagen Business School påpekar – även det i Politiken.

Samtidigt växer euron sig allt starkare som världsvaluta och nyligen noterades ett nytt rekord i styrka gentemot dollarn. Sajten Europa-nytt skriver roligt och intressant om hur dollarsedlar i musikvideor nu byts ut mot euron. Amerikanske hiphopartisten Jay-Z briljerar i sin senaste musikvideo inte med dollar – utan med euro. Likaså vill modellen Gisele Bündchen numer ha sina kontrakt utbetalda i den europeiska valutan. Läs hela artikeln här.

När svenskarna röstade nej till euron 2003 bestämdes det att vi först skulle få ta ställning till samarbetet på nytt tidigast år 2010. En inställning som även den nya regeringen håller fast vid. Men ett ja i Danmark skulle troligtvis stärka ja-sidans ställning även i Sverige som då, så gott som, blir omslutet av euroländer – om nu inte Belgien, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal, Slovenien, Finland, och efter nyår även Cypern och Malta, är tillräckligt goda föredömen.

Pengaregn över Europas gemensamma järnväg

Åtta miljarder euro ska spenderas på EU:s gemensamma transportnätverk, TEN-T (trans-European transport network) de närmsta fem åren. Och det blir de mest miljövänliga transportmedlen som premieras, rapporterar nyhetssajten Euractiv. I onsdags presenterade Jacques Barrot, kommissionär med ansvar för transportfrågor, EU-kommissionens förslag i Europaparlamentet.

Målet med TEN-T är att alla Europas länder ska vara sammanlänkade i ett nät av vägar och järnvägar där personer och varor enkelt, snabbt och utan tekniska svårigheter ska kunna ta sig runt om i hela unionen. Ett exempel på en genomförd satsning som sponsrats av TEN-T är Öresundsbron mellan Sverige och Danmark. Under åren 1995 och 2000 fick projektet 193 miljoner euro i stöd.

Genom TEN-T ska Europa år 2020 ha följande sammanflätade infrastruktursnät: 89 500 kilometer vägar, 94 000 kilometer järnväg och 20 000 höghastighetsjärnväg. Dessutom ska det finnas 11 250 kilometer sammanlänkad vattenväg, 294 hamnar och 366 flygplatser. Just nu arbetar EU med att täcka igen de hål och luckor som finns i nätet.

Av de åtta miljarder euro som nu fördelas kommer fem att gå till så kallade högprioriterade projekt – varav 74 procent går till järnvägsprojekt och enbart 2,7 procent till bilvägar.

I det ursprungliga förslaget ville kommissionen satsa 20 miljarder på TEN-T, något som medlemsländerna förhandlade ner.

Stödet från TEN-T ska utgöra maximalt 10-30 procent av ett projekts kostnad.

De europeiska järnvägsbolagens gemensamma organisation, CER (Community of European Railway and Infrastructure Companies) välkomnar planerna men betonar att EU-bidragen enbart utgör en liten del av de totala investeringarna som Europa måste göra för järnvägen.

Läs mer om TEN-T och ladda ner broschyren om vilka infrastruktursprojekt som ska genomföras fram till år 2020.

Lån ska skapa fler europeiska småföretagare

Det är svårt att få lån om man inte redan har pengar. EU-kommissionen vill nu underlätta för den som vill bli egenföretagare men inte har möjlighet att låna pengar genom de vanliga bankerna. I ett nytt förslag som Danuta Hübner , kommissionär med ansvar för regionalpolitik, presenterade i början av veckan ska EU inrätta en fond för ”mikrolån”. Modellen med mikrolån används redan i ett flertal utvecklingsländer (men även inom EU). Lånen har för avsikt att hjälpa fattiga människor utanför samhället att bli självförsörjande – och på sikt ta sig ur fattigdom. Modellen är framgångsrik, och många mikrokrediter och lån riktas särskilt till kvinnor.

I EU föreslås mikrolånen hamna på runt 100 000 kronor och är tänkta att underlätta vid start av företag, främst inom tjänstesektorn. Enligt förslaget ska lånen underlätta för personer som exempelvis är ”arbetslösa eller tillhör etniska minoriteter och vill bli egenföretagare”. Enligt uppskattningar från Eurostat (EU:s statistikmyndighet) finns en förväntad efterfrågan på 700 000 lån runt om i EU.

Kommissionen uppmanar också medlemsländerna att ”åstadkomma en gynnsammare miljö för utveckling av mikrokrediter”.

Läs kommissionens förslag här.

Barroso är inte rädd för Turkiet

José Manuel Barroso, EU-kommissionens ordförande, var i helgen gäst i P1:s lördagsintervju. Barroso försvarade bland annat EU:s förhandlingar med Turkiet om ett framtida medlemsskap. Därmed följer han inte samma linje som Frankrikes nyvalde president,Nicolas Sarkozy, som nyligen uttryckt sina rädslor inför ett turkiskt medlemskap (bland annat har han sagt att Turkiet inte är ett land i Europa och att han inte vill vara den som berättar för skolbarn om att EU gränsar till Syrien). Barroso betonar i intervjuen att alla Europas medlemsländer enats om att inleda förhandlingar med Turkiet och att det därför inte är någon tvekan om att förhandlingarna ska fortsätta.

”Om vi ska ändra våra åtaganden varje gång en europeisk regering förändras så får vi problem, det är en fråga om trovärdighet. Vi är 27 länder nu, säger Barroso.

Förhandlingarna med Turkiet inleddes för två år sedan och har hittills gått ganska trögt. Det är långt kvar innan EU ens kommer att rösta om att ta med landet i unionen. Men frågan är viktig och EU har mycket att vinna på att ta med Turkiet – men mycket måste förändras och demokratiseras i Turkiet innan det är aktuellt.

I en intervju i Dagens industri nyligen sa EU-kommissionens vice ordförande, Margot Wallström, att ett turkiskt medlemskap kommer att ”stärka Europas roll i världspolitiken” och i en debattartikel för ett år sedan betonade hon att ”Turkiets medlemskap skulle visa att islam och demokrati går ihop och därmed hjälpa till att få till stånd positiva attitydförändringar gentemot Europa i den muslimska världen”.

Även Sveriges EU-minister, och före detta europaparlamentariker, Cecilia Malmström (fp) betonade nyligen vikten av att få med Turkiet:

– Ett reformerat, demokratiskt Turkiet skulle vara ett stort bidrag till det europeiska samarbetet. Jag är bekymrad över att en del medlemsländer gör avsteg från det man lovat, ”När ni är färdiga, så får ni gå med”. Det finns jättemycket kvar att göra, men Turkiet har genomgått enorma reformer på bara några år. Om inte vi från EU hejar på kan det få förödande effekter, säger Malmström till Svenska Dagbladet.

Den 25 oktober betonade Europaparlamentet, i en resolution, att det finns ett antal områden där Turkiet måste förändras. Parlamentet betonade i synnerhet konstitutionella reformer och kurdfrågan som nyligen (på nytt) lett till militära konflikter vid gränsen mot Irak. Dessutom uppmanar parlamentet Turkiet att dra tillbaka sina trupper från Cypern och att ”inleda en försoningsprocess” med Armenien.

Hör/ladda ner hela intervjun med Barroso.

 

Hög tid att förbättra romernas situation

Diskrimineringen av romer fortsätter i Europa. Men EU kan komma att, och borde redan nu, spela en betydligt större roll för att få slut på den kränkande och nedsättande behandling som romer ofta utsätts för. Det anser åtta icke-statliga organisationer, däribland Amnesty och Open Society Institute, som skickat ett brev till Europakommissionen, rapporterar EUobserver. Organisationerna menar att EU anlagt ett ”relativt passivt förhållningssätt” när det gäller att bekämpa diskrimineringen. Nu kräver de åtta icke-statliga organisationerna att EU utvecklar en ny strategi för hur romer ska inkluderas i samhället.

Vi hoppas att EU vill spela en underlättande roll, säger Andrew Wilkens från Open Society Institute till EUobserver.

I torsdags antog Europaparlamentet en resolution som på nytt betonar EU-medborgares rätt att fritt röra sig och stanna på en plats i vilket medlemsland som helst. I resolutionen påpekas dessutom att medlemsstaterna gemensamt måste arbeta för att integrera romer. Resolutionen är en följd av den hätska debatt som uppstått sedan en italiensk kvinna mördades av en rumänsk medborgare. I Italien har detta lett till att rumänska medborgare förföljts och trakasserats och det har pratats om kollektiva utvisningar. Diskussionen har också bidragit till att den högerextrema gruppen ITS, i Europaparlamentet, upplösts -vilket jag skrivit om tidigare.

Romska och ungerska parlamentsledamoten Viktória Mohácsi välkomnar resolutionen på parlamentgruppen ALDE:s (Alliansen liberaler och demokrater i Europa) hemsida:

Jag är övertygad om att en gemensam Europeisk strategi kommer att hjälpa medlemsländerna att förbättra integrationen av romer. Så länge romer är diskriminerade och exkluderade i medlemsländerna, på grund av bristande integrationsåtgärder så kommer romerna fortsätta migrera och leta efter bättre förutsättningar, säger Viktória Mohácsi.

Parlamentet påminner om att ingen får diskrimineras på grund av nationalitet – varje EU-medborgare som uppehåller sig i en medlemsstat ska behandlas precis som statens egna medborgare. Därmed gör parlamentet klart att ingen form av kollektiv bestraffning är laglig enligt gällande EU-regler.

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, i Sverige gav år 2004 ut en rapport om romers situation i landet. I slutsatserna skriver DO att romer diskrimineras på flera olika håll i samhället. Romer diskrimineras ofta när de söker bostad och de blir nekade tillträde till restauranger, affärer, hotell och campingplatser , skriver DO.

även på myndigheter vars uppgift är att utreda, motverka och förebygga diskriminering är förståelsen bristfällig”, skriver DO i rapporten ”Diskriminering av romer i Sverige” -ladda ner här.

Det finns givetvis en hel del lyckade integrationsprojekt redan. För en tid sedan träffade jag deltagarna, från Staffanstorp och Lund, i EU-finansierade projektet STIL – Starka tjejer i Lovara. Artikeln jag skrev om projektet för Skånska Dagbladet ligger tyvärr inte ute på nätet men Paraplyprojektet har lagt ut text här.

Nyligen avslutades dessutom fototävlingen ”Chachipe” – som vill förmedla en ny och modern bild av romer.Chachipe är en del av projektet Decade of Roma Inclusion.

Utan pass även i öster

I slutet av december behöver man inte visa upp passet när man passerar gränsen till Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Malta, Polen, Litauen, Slovenien eller Slovakien. Under torsdagen röstade Europaparlamentet, med en stark majoritet, för att även de länder som gick med i EU år 2004 nu också ska ingå i Schengensamarbetet.

Avtalet innebär i princip att alla inre gränskontroller är borttagna för personer. Tullen får fortfarande göra tillslag, dock med restriktioner för att inte störa det fria resandet för mycket. Enligt samarbetet ska det inte krävas pass vid gränsen, men det krävs ofta pass som identifikation i länderna (även om de nya nationella ID-korten ska gälla).

Sverige anslöts år 2001. Övriga medlemmar är Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Spanien, Portugal, Grekland, Italien och Österrike. Irland och Storbrittanien deltar inte fullt ut i samarbetet. Dessutom ingår två medlemmar utanför EU – Norge och Island.

Schengen har skapats för att främja fri rörlighet för människor, men avtalet har också kritiserats då det anses ha en för hård gräns utåt.

Införandet av de nya reglerna dröjer till mars 2008 för flygtrafiken.