Som i Europa efter uppehållet

Efter en längre tids avbrott ska nu Som i Europa få nytt liv. Bloggen har helt enkelt på grund av tidsbrist fått stå still sedan i våras. Mycket har givetvis hänt sedan dess. Bland annat har ett presidentval i USA genomförts vars mediala bevakning gärna får stå som ett föredöme inför Europaparlamentsvalet som ska hållas år 2009 (och såklart även för annan EU-bevakning). Politiker runt om i Europa förbereder sig inför valet.

”1979 hade vi inga assistenter, inga egna skrivmaskiner, inga kontor, säger Bill Newton Dunn,  Alliansen liberaler och demokrater för Europa, som varit invald i parlamentet sedan 1979. Han fortsätter:

”I dag spelar e-postkampanjer en stor roll om man tittar på hur Barack Obama använde internet och teve för sin kampanj, kommer de nästa EU-valen att koncentreras mer på e-teknologi för att nå väljarna”, säger han på Europaparlamentets hemsida där även andra trotjänare delar med sig av sina minnen från parlamentets tidiga år.

1979 valdes 410 ledamöter från nio länder till Europaparlamentet, år 2009 kommer 27 länders medborgare att få vara med att rösta. Och mycket annat har också förändrats som Dunn påpekar:

”Vårt arbete har mycket större påverkan för varje enskild person nu än 1979 då allt parlamentet kunde göra vara att erbjuda sin åsikt”.

Som i Europa kommer givetvis följa upptakten inför Europaparlamentsvalet framöver.

Direkt: Gaza – en fråga för EU

Vad bör EU göra i Gaza? Den frågan, och tillhörande diskussion, inledde Strasbourgsessionen på måndagseftermiddagen. Mer dialog och förhandling var ledorden från de största partigrupperna och från parlamentets ordförande Hans-Gert Pöttering.

”Vi måste uppmuntra de moderata krafterna i Israel och Palestina”, sa Joseph Daul, ordförande för partigruppen EPP-ED (Europeiska folkpartiet och Europademokrater).

Martin Schultz ordförande för ESP, Socialdemokratiska gruppen, instämde i stort med Daul. Schultz förklarade de ständigt havererade medlingsförsöken med att det finns krafter, från båda sidor, som tjänar på fortsatt våld.

”De radikala behöver den här konfilkten för att legitimera sin existens, och så har det varit i flera årtionden”, säger Schultz.

Även Graham Watson, ordförande för ALDE (Alliansen liberaler och demokrater i Europa) betonade att båda sidor i bidrar till fortsatt våld – och våldspiralen fortsätter så länge:

”Israel destabiliserar varje samtalspartner och Hamas fortsätter att skjuta raketer”.

Bland de mer extrema åsikterna under måndagens debatt om vad EU ska och inte ska göra i Gaza stod Bastiaan Belder, ordförande för IND/DEM (gruppen obereoende och demokrati), för. Belder menar att palestinska organisationer har det största ansvaret och uteslöt alla tankar om att förhandla med Hamas:

”Dem måste vi göra oss av med”, sa Belder.

Som i Europa är på plats under sessionen som pågår fram till och med torsdag. Bland annat ska Europaparlamentet passa på att fylla 50 år och det pågår diskussioner om högre säkerhet på flyg. Paolo Costa (ALDE) menar att det är dags för nya säkerhetsrutiner ombord och om att det kan bli aktuellt med beväpnade vakter på flygningar (mer om det under veckan).

Ingen enkel glädje i Kosovo

Den rödsvarta albanska flaggan pryder Malmö, och många andra delar av Europa, idag den 17 februari – dagen då Kosovo har förklarat sin självständighet. Klockan 19.30 är det fortfarande tätt mellan de tutande bilarna och outtröttligt kör festande människor runt i staden, hänger sig halvvägs ut genom bilfönstren och viftar med flaggor och sjunger. Liknande scener som de här i Malmö utspelas på många andra ställen just nu. Frågan är hur länge glädjeyran kan hålla i sig. Självständigheten blir av allt att döma långt ifrån problemfri.

Kosovo är numer stolt, självständigt och fritt, sa Hashim Thaci, Kosovos premiärminister, när han talade då Kosovos parlament samlades klockan elva i dag för att rösta om självständighet, rapporterar BBC News.

Samtidigt som ett tack för hjälpen till EU och USA riktas från gatorna i Pristina, Kosovos huvudstad, fördömer Ryssland och Serbien utropandet. Serbiens premiärminister Vojislav Kostunica har till exempel deklarerat att landet tänker tona ned de diplomatiska förbindelserna med länder som ger sitt erkännande till Kosovo. Han har även tidigare sagt att samarbetet med EU bör avbrytas om unionen skickar polis (se nedan) till Kosovo. Ryssland har försäkrat omvärlden att de, genom sitt veto, tänker förhindra att Kosovo blir en medlem i FN. För Serbiens omvalda president Boris Tadic är situationen ett dilemma då han, och även en stor del han väljarkår, vill närma sig EU och på sikt få in Serbien som en medlem.

Först imorgon, måndag, samlas EU:s utrikesministrar i Bryssel för att diskutera händelseutvecklingen. Men inte heller inom EU råder enighet om hur unionen ska förhålla sig till ett självständigt Kosovo. Spanien, Grekland och Cypern hör till de länder som motsäger sig självständighet – till stor del beroende på att det inom nämnda länder finns regioner som kämpar för egen självständighet. Regeringarna är således rädda för att ett erkännande av Kosovo kan bli startskottet för en liknande inrikes utveckling (något jag skrivit om tidigare).

Men trots splittringen inom EU har unionen fattat ett formellt beslut om att skicka en strax under 2000 man stark styrka, bestående av polis, åklagare och domare till regionen för att stärka stabilitet, demokrati och övervaka att de mänskliga rättigheterna följs. Styrkan kommer att anlända med start under den kommande veckan. Satsningen blir den största utrikespolitiska handlingen hittills för EU.

Bland de svåraste frågorna framöver blir att hantera den serbiska minoriteten i Kosovo, som förmodligen kommer att följa Serbiens fördömande av självständigheten, skriver tidningen The Economist idag. Kommer i så fall lokala serbiska val att hållas även i Kosovo?, frågar sig tidningen. The Economist betonar också att Kosovos självständighet riskerar att utmynna i ett allt starkare beroende av utomstående länder – och frågan har redan väckts: hur länge måste EU- och Natostyrkorna vara kvar?

Ilskan från Serbien över självständigheten kommer på flera sätt dessutom att öka kravet på hjälp utifrån. De stängda gränserna mot Serbien kompletteras med rapporter om att Serbien är på väg att stänga av även el- och vattenförsörjningen (redan nu bristvaror, enligt Sydsvenskans korrespondent Kjell Albin Abrahamson).

Fotnot: Runt 90 procent av befolkningen i Kosovo är albaner.

Läs mer:
Jättemission döljer interna motsättningar – Svenska Dagbladet
Kosovo declare independence – BBC News
Serbia, Russia fury as Kosovo independence draws near – EurActiv
EU Kosovo mission to start Saturday morning – EUObserver
Independence day – The Economist
Kosovo självständigt – glädjescener i Skåne – Skånska Dagbladet
Serberna vässar klorna – Sydsvenska Dagbladet

SMS för gemenskapen

Att skicka SMS till någon i ett annat EU-land är oförsvarbart dyrt. Det anser Europakommissionen som ger Europas teleoperatörer på sig fram till i sommar att justera priserna – annars hotar kommissionen med lagändring.
Varningen utfärdades i samband med att Vivane Reding, kommissionär med ansvar för information och media, besökte den stora konferens för mobiltelefonindustrin som just nu pågår i Barcelona.

Enligt Reding rimmar det illa med EU:s fria rörlighet att det kan vara upp till tjugo gånger dyrare att skicka sms efter att man passerat en nationsgräns.

EU uppmanar sina medborgare att studera i andra länder, vi gör det attraktivt för turister att resa i Europa och vi uppmanar företag att göra affärer med utlandet. Då kan vi inte på samma gång tillåta mobilindustrin att lura pengar av de mobilkunder som drar nytta av dessa friheter, säger Reding.

Hon betonar att de höga avgifterna ”måste bort” om de inte kan försvaras med ökade kostnader för operatörerna.

Under förra året infördes liknande krav för samtalstaxorna, som sänkts något men fortfarande skiljer sig åt väsentligt beroende på vilken sida av en nationsgräns man befinner sig på.

Läs mer: ”Mobile operators told to cut SMS roaming charges” – Euractiv
Kommissionen kräver sänkta SMS-priser – Europakommissionen
EU hotar med pristak på sms – Dagens industri.
Mobile World Congress 2008 i Barcelona

Inte alla för Blair

Inte bara i USA råder vilda spekulationer om det egna landets framtida president. I och med att Lissabonfördraget står inför dörren i EU så har en liknande diskussion uppstått även här.

Från flera håll framförs Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair som en stark kandidat (till synes politiskt uppbackad av Frankrikes president Sarkozy).

Europa är inte en fråga om vänster eller höger utan en fråga om framtiden eller det förflutna, om styrka eller svaghet, sa Blair då han i mitten av januari talade inför medlemmar av Sarkozy:s parti UMP i Frankrike, rapporterar tidningen The Observer.

Samma källa beskriver Tony Blairs tal som ett startskott på hans kampanj med mål att bli EU:s första president. Men Blair faller inte alla i smaken. Kampanjen StopBlair, vars namn talar sitt eget tydliga språk och drivs av ett antal bloggare från runt om i Europa, har siktet inställt på att genom sin webbsida samla in en miljon namnunderskrifter från personer som motsäger sig Blair som president. Bland argumenten mot Blair finns bland annat: att Blair tog ut Storbritannien i kriget mot Irak och att han bidragit till att CIA kunnat gripa och fängsla misstänkta terrorister, citerar sajten Europa-Nytt.

EU:s medlemsländer ska under år 2008, var för sig, ta ställning till om Lissabonfördrag ska ratificeras, det vill säga sjösättas, eller inte. En av nyheterna vid en ratificering blir att EU ska välja en gemensam president, som bland annat ska leda EU:s toppmöten. Presidenten kommer att väljas av de enskilda medlemsländernas regeringar.

Läs mer om vad jag skrivit tidigare om fördraget här.

Möts vi i Strasbourg?

Som i Europa befinner sig mellan den 10 och 13 mars i Strasbourg för att bevaka Europaparlamentets session. Tips på idéer, saker på gång, människor att träffa? Hör av dig till mig via bloggen eller på mejl (ola (at) monbijou.se).

S som i Slovenien

Slovenien tog den första januari över EU:s ordförandeskap. Landet, med strax över två miljoner invånare, blev självständigt 1991 och har sedan 2004 varit medlemmar i EU. Medlemsländerna turas om och tar hand om ordförandeskapet ett halvår i taget. Ordförandelandet håller bland annat i ministerrådets möten samt representerar EU utåt.

Följ ordförandeskapet på den nya webbplatsen EU2008.si

Läs mer:

• Small Slovenia takes on highly-charged EU agenda – artikel på EUobserver
  Korta fakta om Slovenien på CIA Factbook.

Med sikte på självständighet

Majoriteten i Kosovo vill sedan länge att den drygt två miljoner stora serbiska provinsen ska bli självständig. Men varken EU eller FN har kunnat enas om hur man ska se på befolkningens krav gentemot den serbiska staten som säger blankt nej.

Sedan 1999 står Kosovo under FN:s beskydd och senast i förra veckan var Kosovos krav på självständighet uppe för diskussion då EU:s regeringschefer sammanträdde i Bryssel.

Något gemensamt ställningstagande i konflikten lyckades EU inte arbeta fram. Cypern tar kraftigt avstånd till att EU ska ställa sig bakom Kosovos självständighetskrav. Även Grekland, Slovakien och Spanien är skeptiska – inte minst då även de länderna har provinser som länge krävt självständighet. De sistnämnda länderna vill avvakta till dess att FN:s säkerhetsråd diskuterat frågan – vilket kommer att ske i nästa vecka.

Martti Ahtisaari, FN:s sändebud och förhandlare i Kosovo, har tidigare proklamerat att den enda vägen att gå är självständighet. Ahtisaari påpekar också att ett självständigt Kosovo till en början måste stå under bevakning av FN och att den serbiska minoriteten i provinsen på så vis ska garanteras säkerhet och trygghet. Men det mesta tyder på att FN inte kommer att enas, Ryssland har tidigare signalerat att de tänker lägga in sitt veto i frågan.

Under regeringschefernas möte i förra veckan bestämde EU att en 1800 personer stark polisstyrka ska skickas till Kosovo efter jul. Styrkan har uppdraget att stärka stabiliteten och demokratin i regionen. Kostnaden beräknas till runt 165 miljoner euro det första året.

Det här är den tydligaste signalen om att EU har för avsikt att leda frågan om Kosovos framtid, dess ställning och roll i regionen, säger Jose Socrates, Portugals premiärminister och för närvarande EU:s ordförande, rapporter Euobserver.

Ungefär 90 procent av befolkningen i Kosovo är albaner och 13 procent är serber. Under Kosovokriget 1999 tvingades runt en miljon människor fly sina hem, majoriteten var albaner som fördrevs av den serbiska stridsmakten. Efter kriget, då FN-styrkorna anlände och den serbiska militären tvingades lämna provinsen, har den serbiska befolkningen i provinsen minskat drastiskt genom utflyttning, de som serber som är kvar bor idag i mindre enklaver och har svårt att röra sig fritt.

Läs mer:

• EU agrees on Kosovo mission- Euobserver
  
• All eyes on Kosovo at Brussels EU summit – Euractiv
• Med EU för framtiden – DN
• Balkan bagatelle – The Economist

Sudan efterlyser närvaro

EU gör inte tillräckligt för att hjälpa befolkningen i Sudan. Det menar Salih Mahmoud Osman, sudansk advokat, som i år mottagit Europaparlamentets pris för mänskliga rättigheter, Sakharovpriset. Utmärkelsen överräcktes idag i parlamentets kammare.

Salih Mahmoud Osman arbetar med att erbjuda gratis rättshjälp åt personer som på olika sätt kränks av den sudanesiska staten. Exempelvis människor som utsatts för tortyr eller hotas att avrättas. I samband med ceremonin i Europaparlamentet riktade Salih Mahmoud Osman kritik mot EU, som han anser agerar allt för tafatt och passivt i konflikten.

Offren i Darfur väntar på att höra ifrån er, ni folk i Europa. Era regeringar har använt skarpa ord då de talat om den politik den sudanesiska regeringen för i Darfur, men hittills har vi inte sett några konkreta steg från EU:s sida, säger Salih Mahmoud Osman i parlamentet.

Den väpnade konflikten i regionen Darfur har hittills skördat runt 400 000 människoliv (enligt vissa källor handlar det om ännu fler). Grova brott mot de mänskliga rättigheterna begås dagligen mot civilbefolkningen, bland annat i form av tortyr och sexuellt våld som blivit en del av de stridande parternas krigsföring. Fler än fyra miljoner människor har tvingats fly sina hem. USA har beskrivit konflikten som ett folkmord.

Salih Mahmoud Osman vill bland annat se gemensamma trupper från EU och AU (Afrikanska unionen). Han är besviken över att frågan inte sattes upp som en särskild punkt på dagordningen under helgens möten mellan afrikanska och europeiska statschefer. Men Salih Mahmoud Osman ifrågasätter också varför den ”vanlige” europeen inte gör mer för att trycka på sina folkvalda politiker.

Vi vill att människorna i Europa ska gå ut på gatorna och säga åt sina regeringar att det inte är acceptabelt att lämna människorna i Darfur i händerna på Sudans obarmhärtiga regering, säger Ossman i Euobserver.

Läs mer: Europaparlamentets pressmeddelande
Amnestys rapport om situationen i Sudan
Utrikesdepartementets rapport om mänskliga rättigheter i Sudan.

I skuggan av en diktator

I 500 år har relationen mellan våra två kontinenter varit allt annat än bra. Det är för att komma till rätta med denna historiska orättvisa och omänsklighet som de nya relationerna mellan Afrika och Europa är så viktiga.

Det säger John Kufuor, Ghanas president och även Afrikanska unionens ordförande, vid det möte som just nu pågår i Lissabon mellan EU och AU, rapporterar BBC. Ett 80-tal europeiska och afrikanska länder deltar, ambitionen är att komma fram till nya gemensamma strategier inom områdena: handel, migration, fred & säkerhet, mänskliga rättigheter, ekonomisk utveckling och klimatfrågor. Det är sju år sedan sist som de två kontinenterna träffades i liknande förhandlingar.

EU är idag Afrikas största handelspartner, men under 90- och 2000-talet har Kina etablerat sig och investerat allt mer på kontinenten – något som oroar européerna. Även Indien har investerat, främst i olja och mineraler. Den asiatiska uppvaktningen har fått Nigerias finansminister att påpeka:

Kina, Korea, alla kommer hit. Om inte de Europeiska företagen vaknar kommer de inse att de bästa affärerna redan gjorts upp, rapporterar tidskriften The Economist.

En förhoppning för EU är således att mötet ska bli en nystart och uppsving för handeln genom förbättrade avtal och kontakter. I utbyte diskuteras att i betydligt högre grad än idag släppa in Afrika på den europeiska marknaden – något som ska få igång de inhemska ekonomierna inom AU.

Även migrationen är en viktig fråga vid mötet. Många flyktingar dör varje år när de på olaglig väg försöker ta sig in i Europa över havet. EU har också kritiserats, av inte minst frivilligorganisationer som Röda Korset, för att ha en oacceptabel asylpolitik. Svårigheten att söka asyl i EU gör att många inte ens överväger att försöka ta sig in i unionen på lagligt vis. De får istället lägga sitt öde åt kriminella nätverk som smugglar in dem i Europa. Men under mötet i Lissabon väntas inga större förändringar i EU:s strama flyktingpolitik. Under mars förväntas istället ett informationskontor inrättas i Mali där flyktingar ska upplysas och varnas om de faror och besvikelser som väntar den som försöker ta sig in i EU på olaglig väg. Kontoret ska dock på sikt även fungera som en form av arbetsförmedling där legala anställningskontrakt in i Europa ska förmedlas (se BBC och Europaparlamentet).

EU och AU ser däremot inte ut att diskutera de humanitära katastroferna i Darfur och Sudan i någon större utsträckning, vilket kritiseras i bland annat Sudan Tribune.

Orsaken till att det dröjt innan EU och AU nu träffas på nytt kan delvis förklaras med Zimbabwes president Robert Mugabes önskan om att närvara. När de två kontinenterna skulle träffas år 2003 ställdes mötet in i sista stund sedan Mugabe meddelat att han tänkt närvara. Mugabe styr Zimbabwe med järnhand.Mänskliga rättigheter, yttrande- och föreningsfriheten kränks dagligen och enligt Amnesty förekommer tortyr (läs Amnestys rapport om landet).

Även denna gång har Mugabes närvaro blivit kraftigt ifrågasatt, Storbritanniens premiärminister Gordon Brown vägrar exempelvis att delta i Lissabon. Den svenska regeringen har fått kritik, även inifrån alliansen, för att Fredrik Reinfeldt (m) väljer att sätta sig vid samma bord som Mugabe.

EU ska vara en röst för demokrati, utveckling och mänskliga rättigheter i Afrika. Under sina 27 år vid makten har Robert Mugabe stampat sönder förutsättningarna för en demokratisk utveckling i Zimbabwe. Han reser till toppmötet i Lissabon för att vinna legitimitet för sitt katastrofala styre. EU:s regeringschefer får inte låta Mugabe stå oemotsagd. Han bör ställas till svars för sina grova övergrepp och brott mot det zimbabwiska folket, säger folkpartets utrikespolitiska talesman, Birgitta Ohlsson (fp) i ett pressmeddelande. Ohlsson närvarade dessutom vid demonstrationer utanför mötet i Lissabon.

De första delarna av mötet i Lissabon har hållits utan möjlighet för media att närvara. Men källor inifrån sammanträdet uppger till BBC att den tyske förbundskanslern Angela Merkel, i sitt tal, riktat skarp kritik mot Mugabe.

Han skadar bilden av det nya Afrika, ska Merkel ha sagt.

Men denna form av påtryckningar har hittills inte haft någon synbar effekt på Mugabes inställning till mänskliga rättigheter.

Afrikanska unionen har 53 medlemsstater och grundades 1992. Läs mer på unionens hemsida www.africa-union.org

Följ mötet på kommissionens och det portugisiska ordförandeskapets sajter